Jag vill ge två exempel på egna paranormala upplevelser som åtminstone för mig visar att verkligheten har flera dimensioner. Några år på 1970-talet deltog jag i Sture och Turid Johanssons meditationsgrupp i Stockholm. Vi experimenterade bland annat med avståndshealing. Kortfattat gick det ut på koncentrations- och visualiseringsövningar där vi försökte sända "energibollar". En kväll beslutade jag mig för att på egen hand försöka sända en energiboll till min dåvarande flickvän som var förkyld och befann sig på annan ort. Jag berättade inte för henne om försöket, genomförde "sändningen" och tänkte inte mer på saken. Dagen därpå ringde hon och berättade att det hänt en märklig sak när hon skulle somna. Plötsligt fanns det en svävande ljusboll i hennes rum. Ljuset flöt sakta in i hennes bröst och hon upplevde det som positivt stärkande. Detta hände samtidigt som jag gjorde min övning flera mil därifrån. Huruvida jag var upphov till ljusbollen är omöjligt att svara på men sambandet var onekligen gåtfullt.
Jag associerar den här upplevelsen till de ljusbollar som schamaner på Hawaii, så kallade kahunas, påstås kunna framkalla och skicka iväg. Under sin tid på Hawaii träffade Riley Crabb flera personer som berättade om upplevelser med dessa ljusbollar utsända av kahunas. Fenomenen kallades akualele vilket också var den lokala beteckningen på ufo. Riley Crabb var under några år ledare för Akualele Research Group. I samband med sitt arbete på Naval Supply Center, Pearl Harbour träffade han en infödd ingenjör som i sin släkt hade en kahuna. Han berättade för Crabb hur han många gånger sett sin släkting skapa dessa ljusbollar och skicka iväg dom. Ufologen Brent Raynes har en intressant artikel från sin tidskrift Alternate Perceptions Magazine som berör dessa kahunas och deras magiska skapelser. I sammanhanget kan det också vara intressant att läsa Max Freedom Long som ägnade många år åt att studera kahunas.
Riley Crabb, ledare för Borderland Sciences Research Foundation 1959-1985
Den andra upplevelsen inträffade 1982. Jag hade blivit god vän med Christian Bratt i Stockholm. Vi delade intresset för ufo, paranormala fenomen, esoterik med mera. Christian var vinimportör med många sociala kontakter i Stockholm. Han visste även en hel del om hur den undre världens internationella maffior fungerade. På kvällen den 5 april 1982 satt vi och diskuterade i min lilla lägenhet i Sundbyberg. Vi kom även in på hur maffian opererade och Christian nämnde ett namn på en ledare i undre världen. Plötsligt upplevde vi båda en mycket intensiv närvaro i rummet. Vi tystnade och bara tittade på varandra. Någon av oss sa att det är bäst vi byter ämne eftersom upplevelsen var obehaglig. Dagen efter ringer en av Christians närmaste vänner från Paris. Han är mycket allvarlig och varnar honom för de krafter han nu kommit i kontakt med. I en mycket speciell dröm hade han sett hur Christian utsattes för "farliga makter". Efter händelsen besökte Christian Jakobs kyrka och bad en skyddsbön.
Två upplevelser som för alla som läser dom bara kan räknas till anekdoter men som för mig var högst reella. Det vetenskapliga bevisvärdet är förstås noll. Ändå finns det tusentals liknande berättelser dokumenterade. I AFUs bibliotek finns hyllmeter efter hyllmeter med litteratur inom ämnet. Man kan naturligtvis nöja sig med att bara fortsätta undersöka och dokumentera dessa typer av upplevelser, inklusive uforapporter, utan att försöka dra några vidare slutsatser. Men den intellektuellt och existentiellt nyfikne vill gå vidare och undersöka om det finns någon alternativ världsbild eller paradigm som på ett förnuftigt sätt kan ge en tolkning av upplevelserna och sätta in dom i ett större sammanhang. Det sökandet är dock närmast ett sisyfosarbete. Ufologen Aimé Michel uttryckte det på sitt humoristiska vis: "Ufologi är inte en vetenskap utan en initiationsprocess. Man startar med fältundersökningar och slutar med att studera arabiska mystiker."
